Vaknade upp i en varm blöt pöl och var glad över att vi inte har en ny säng. F har sovit oroligt i natt och hann inte upp när han behövde. Tur att det inte var en våningsäng. F är annars rolig när han sover för ofta hör man han skratta. Lillebror och R sover, jag och barnen har smaskat i oss frukosten. Ms bästa kompis har sovit över. Vi säger att han är vår tredje son. Jag tror att de kommer vara kompisar hela livet precis som jag och Åsa. Nu ska jag ner och tvätta lakan och täcken.

Kram Sara

Vi har tagit en lång och härlig sovmorgon. F vaknade med ett leende på läpparna och ville leka pussleken med mig på morgonen. Det är bara att tacka och ta emot. Mys, gos, tidningen och te, vad mer kan man begära av en morgon. Jag har dessutom mornat mig i några timmar. Lillebror och R sov till tolv. Det har varit skönt och behövligt.

Resan till Oslo och Bärumsverk var intensiv och lärorik. Igår hade vi möte på Bryggeriet och det var trevligt att träffa så många av alla de som är verksamma. Nya kontakter knyts.

Igår gjorde jag också upptäckten att det jag tänkt läsa nästa termin inte ges så jag känner mig lite villrådig. Jag måste lösa lite av mina problem när det gäller studier. Jag gillar att läsa och lära mig saker men har så svårt för vissa processer. Det är saker inom utbildningvärlden som får mig att göra saker tvärtemot, jag blir lite irriterad på mig själv.

Igäntligen är det dags att planera inför jul, nyår, nästa termin, sommaren men allt är så osäkert att bara planera inför nästa vecka är omöjligt. Jag vet ju inte hur det kommer att vara med mig och R om ett halvår även fast jag har mina förhoppningar och om jag inte vet hur det kommer att bli med oss blir allt osäkert som huset, ekonomin..ja i princip allt. För att klara av att leva så måste man ha någon slags förtröstan av att allt ordnar sig till det bästa.

Jag brukar också undra över hur andra gör med sina liv. Är det bara jag som lever med känslan av att ständigt balansera vid kaos? Hur gör man när man styr sin egen väg? Jag känner mig mer som ett flöte i vattnet, jag flyter med vågorna. Go with the flow.....

Jag får väl flyta med ut till solskenet idag och upptäcka den vildvuxna trädgården utanför.

Kram Sara

Hoppas ni alla mårbra. Jag är nyss hemkommen från Oslo fylld av intryck och upplevelser. Det har vartit riktigt intressant och trevligt, så tusen tack för att jag fick följa med.

Jag är så trött att jag orkar inte skriva något mer men jag delar med mig några synintryck.

Bortskämd och vilken frukost.

Vårt studieobjekt en kall morgon

Slaggen var svart.

Underbar atmosfär och fantastiskt god mat. Kan tänka mig att komma tillbaka bara pga maten.

Kram Sara

Seg dag och jag känner mig lite ur form men jag lagade i alla fall mat till hela familjen. Det blev en engelsk nationalrätt Fish and chips serverat i tidningspapper. Gott tyckte R.

Kvällen har vi ägnat åt mys, bad och strykning. M tycker om att stryka så jag lär gärna ut den konsten.

Nu ska jag göra mig klar för Oslo resa imorgon.

Kram Sara

Idag har jag och R varit på vårt första gemensamma terapibesök. Det blev tårar och skratt. Jag tror att det är viktigt med hjälp från någon utomstående så att man inte fastnar i gamla hjulspår utan hittar nya lösningar. Eller som jag förklarade för M att gå till en terapeut är som att få tillgång till facit. Man kan få olika hjälpmedel utan att behöva uppfinna alla själv.

Det blev mycket fokus på mig idag och jag har en viss förmåga att styra samtal när jag tycker det blir jobbigt. Det finns ju så mycket jobbiga känslor som ligger dolda och de gör man ju allt för att undvika. Jag är ju en mästare på självkontroll eller.................. kanske inte alls, utan att det har blivit ett sätt för mig att hålla ihop. 

De senaste 10 åren har jag faktiskt mått väldigt bra, nästan helt utan ångest. Jag har visserligen många bitar som jag måste jobba mer på men jag älskar mig själv och det är bra. När vi åkte hem i bilen var det mycket som snurrade i huvudet och ett ord dök upp Värdelös. Det kommer jag bli tvungen att fundera mer på. 

Nu är jag trött och har känt mig lite ledsen men det är bra för det betyder att jag är på väg.

Kram Sara

Idag har jag inte varit produktiv. Vi slappade hela förmiddagen och en bit in på eftermiddagen innan jag började komma igång med våra rena lakan som skulle vikas. Jag började men det tog tid innan jag avslutade. Jag sorterade kläder och rensade i våra garderober, städade lekrummet och lite annat som behöver göras. Det blev alltså stökigare än när jag började. Fint jobbat!

Jag har så klart glömt att göra alla viktiga saker som att ringa till mina vänner, planera veckan och sånt. Vi räddade i alla fall M från att bli en isbit. Han har sovit över hos sin bästa vän och skulle cykla hem när en riktig hagelskur bröt ut. Vi la märke till den så vi hoppade in i bilen och letade efter vår son för vi visste att han bara hade en tunn höstjacka på sig.

Han kom gående med sin cykel och var helt genom blöt. Det hade varit för svårt att cykla med hagel i ansiktet. Jag hade med torra kläder och en filt så det var bara att stoppa om honom och vara förundrad över att han blivit så stor.Jag avslutade kvällen med att kolla på tv och stryka örngott så nu kan vi krypa ner i en nybäddad säng.

Kram Sara

Tack för alla kommentarer. Det är jätte kul att läsa dom och att veta att ni läser min blogg.

Jag har migrän, som vanligt kan man kanske tillägga. Jag har glömt att äta och dricka idag och det är inte världens bästa kombo när man har anlag för migrän. Jag åt frukost men hade inte tid med något mer förän vid sjutiden. Det är så tokigt för jag klarar mig ganska bra utan mat och vatten eller jag får migrän, fryser och blir trött men känner ingen hunger.

Jag har guidat en dubbel idag och det var så gulligt för de bad speciellt efter mig. Två timmar på raken är lite mycket och så var det barn med och det är jobbigt att lyssna under så lång tid. Jag försökte ta god tid på mig och göra det mer till ett samtal än en spikad guidning. Sällskapet var trevligt och jag hoppas att de tyckte om guidningen för jag var ganska nervös innan. Det är ju inte var dag man blir efterfrågad.

Jag började morgonen med att baka en kaka till föreningsmötet jag skulle på och efter guidningen som drog över tiden cyklade jag det fortaste jag kunde till mötet. Där satt alla och hade bara någar droppar kvar i kaffekopparna. Nåja, kakan var god tyckte alla och så spikade vi programmet till nästa termin. Hoppas det blir bra.

Kram Sara

Sitter och tittar på resor till Kina och tänker på det här med utanförskap. Jag är till utseendet en ytterst normal svensk, jag har ett vanligt svenskt namn och två svenska föräldrar. Trots detta känns det ofta som om jag inte hör hemma här, att jag har fel varudeklaration. Det är lättare att vara utomlands för då är jag en främling men här är jag inte det.

När jag var liten var mina föräldrar med i Svensk-Kinesiska föreningen och jag blev väldigt präglad av den Kinabilden. Jag misstänker ibland att jag var mer hemma på vissa kinesiska saker än svenska. Mamma lagade kinamat, jag åt kinagodis i rispapper, hade en stickig panda som gosedjur, kinaskor, kinesiska barnböcker och min första plastdocka var Mao Z. Jag är vuxen nu och det är märkligt att vara präglad av ett land jag aldrig varit i.

Det här med att känna ett utanförskap har nog mer att göra med att jag är syster till en bror med Down´s och att vi flyttade mycket när jag var liten och att min familj inte riktigt är som alla andra. Det konstiga är att det inte syns utanpå utan bara märks på insidan.

Idag har det annars varit en riktigt rolig dag, livet har bara flytigt på och jag har blivit erbjuden att åka på en resa till Oslo nästa vecka. Hurra vad det ska bli roligt och tack för att jag får följa med! Glad, glad, glad.

Kram Sara