Nu är det gjort! Jag har lämnat in min ansökan om studieuppehåll och det känns väldigt ledsamt men jag tror att det är det enda rätta just nu.

Annars är det magsjuka och feber som går hos oss för tillfället. R, M och F var alla sjuka i helgen och igår flydde jag fältet för att vara med min bror. Det var stor marknad i stan och han ville åka karusell. Jag hade fortfarande migränkänningar så jag var inte sugen på att åka med.

Det var stort att han ville åka själv. Jag stod brevid och kände hur magen knöt sig av nervositet. Det gick riktigt undan och jag var beredd på att han skulle få panik. Det gick bra och han var nöjd efteråt. Jag tänkte att nu har brorsan blivit stor.

Jag blev också glad för jag träffade Ulrika. Även om det var en liten stund.

Nu ska jag gå och ta hand om ett gråtande barn.

Kram Sara

Ja idag skulle man bara behöva bryta ihop och gå vidare. Jag önskar att jag kunde säga att allt är på topp, att livet leker men så känns det INTE.

Är det så att jag ska stå som en stark klippa när allt rämnar. Ibland tror jag att det har blivit min livsuppgift för så har det nästan alltid varit. Inte konstigt att man har otrolig självkontroll.

Vem är jag? Dotter till föräldrar som inte pratar med varandra, syster till en bror med Down´s, fru till en sjuk man, mamma till två barn och samtidigt Sara.

Oftast glad men med en del ångest. Blyg men tycker om att stå på scen. Pratglad men tyst. Kreativ och passiv. Analytisk och känslostyrd. I korta drag kan man väl kalla mig flexibel eller att jag är full av motsatser. Jag har föräldrar som är som natt och dag så det är kanske inte helt konstigt att jag är som jag är.

Jag kan lägga till en massa annat om mig och min familj för det finns en mängd positiva saker med oss. Samtidigt är det en hel del gammalt som ligger i vägen för utveckling. Jag vill gå vidare.

Oj vad det här blev personligt! Jag behöver bara få ut lite skräp för jag kan känna mig så ensam ibland. Det är nog väldigt mänskligt.

Kram Sara

Migrän i dag så det där med vampyrer stämmer ganska bra. Jag klarar inte av ljuset utan vill ha mörker. Nattens barn va!

Vi har varit på möte med läkare, försäkringskassa, arbetsgivare. Jag är helt slut och R likaså. Vi måste nog börja tänka framåt. Jag tror att R måste ha ett nytt jobb och de växer inte på träd.

Jag tror att jag har tagit ett beslut. Jag kommer nog att göra ett studieuppehåll den här terminen för jag tror inte att det kommer gå annars.

Kram Sara

I dag när jag gick förbi skolan var alla barnen finklädda och välfisserade. Det var skolfotografering. Jag tyckte att det var så kul när man såg första klassarna vandra i väg till skogen med gelé i håret och volangklänning.

Jag tror att jag måste ta ett plötsligt beslut för jag vet inte hur vi ska klara hösten annars. Får se.....

Jag är helt slut, kanske för att jag lämnade blod i dag. När jag kom till blodbussen var jag helt uppe i varv men när jag väl satt och blev tömd på blod så slappnade jag av och somnade nästan.

Nu är det allt för sent för mig och i morgon är det läkarbesök så det är väl bäst att sova.

God natt Sara

Jag har inte direkt njutigt av dagen för vi har varit arga. Det började med att M vägrade gå till skolan med sin nya jacka. Den var för stor tyckte han. Han hade hunnit ut ur huset när han kom på det och det regnade. Det är den enda regnjackan han har.

Jag tyckte först att det var lite komiskt, sedan larvigt och sedan blev jag lika envis som M. Vi blev sura båda två och klockan tickade på. Efter lite betänketid kom jag på att det inte är hela världen. Han kan ju lika gärna gå till skolan utan regnkläder för det enda som kan hända är att han blir blöt och det var ett eget val. Han sprang i väg till skolan utan jacka.

Jag fick lite dåligt samvete och blev irriterad på mig själv för att jag inte tänker utan blir envis. När jag tänkte lite mer så kom jag på att vi köpte en regnponcho på Liseberg. Det började ösregna så jag gick ner till skolan och gav M ponchon. Då var allt bra igen.

För att känna mig lite lycklig har jag proppat i mig en massa choklad. Det borde verka.

Både R och F har varit på dåligt humör. Det blev gråt och ilska men till middagen lugnade allt ner sig. Vi åt kladdkaka till efterätt. Det var kanske det som hjälpte. 

F har svårt att komma till ro på kvällen och vill sova med ett frysblock för att det är så varmt. Ena barnet fyser och vill ha varmvattenflaska för att sova, den andra sover med frysblock. De är lite olika.

M låg i soffan och väntade på att jag skulle ge honom massage. Det har blivit så han vill avrunda kvällen och jag är glad att man får ta i honom. Härligt med närhet och chokladen har nog börjat verka nu.

Kram och God natt/ Sara

Tack för alla fina kommentarer! Jag blir glad. Sara

Lite panik idag och vad gör man då...Städar. Man hoppas ju alltid att det ska hjälpa.

Jag har lyft ner mängder med tvätt. Hur blir det så mycket tvätt? Den verkar föröka sig. Jag hittar smutsiga strumpor och byxor på de konstigaste ställen. Alla turer ner till tvättstugan fick mig att börja dammsuga ur torktummlaren för den var full av sand.

 Sedan var det vårt sovrum som behövde tuffa tag. Jag är dammallergisk men det kan man inte tro när allt har ett lager av den varan. Det blev nya sköna lakan, inget knaster på golvet och lättare att andas.

Fville göra experiment med vatten, ägg, mjöl, såpa och då tyckte jag att det var lika bra att baka. F bakade tigerkaka och M bakade kladdkaka. Jag hade två nöjda söner i kväll.

På fredag ska R till doktorn så nu börjar rastlösheten. Det är alltid lika jobbigt för honom när det är dags att prata jobb, sjukdom, försäkringkassa. Jag ser fram emot mötet för jag är spänd på att höra vad jag får för läxa av Rs chef. Hur uppfattar hon mig? Vi har träffats två gånger så hur har hon läst av mig?

Ja, Ruth du har säkert ingen koll på mig just nu. I korta drag: började plugga till lärare för ett år sedan. R blev sjuk i julas och sedan har vi bara haft fullt upp med att orka med allt. Hoppas snart på lite ljus i mörkret men jag tror att det är på väg.

Hyllan har jag hittat på blocket och målat. Tänk vad kul att du flyttar Johanna!

Jag tror att det är dags att träffas, Ulrika. ;-)

Kram Sara

Äntligen är jag klar med hallen eller det fattas lister, spegel och hängare men det kommer snart. Nu har vi alla fall en hall som man kan hänga av sig i. Pust, jag är slut eller Hurra vad jag har varit duktig kanske jag skulle säga.

Nu börjar skolan närma sig och jag känner att jag inte vill. Jag vill arbeta praktiskt inte vara teoretisk men det ger sig när jag väl kommer igång. Lite lustigt är det väl med tanke på att jag läser till lärare så ska man väl älska att sitta i skolbänken och lära sig.

Jag vet att det inte är på det sättet men det är så många motsägelsefulla saker med vår undervisning. Vi blir undervisade i hur viktigt det är med kommunikation och att möta alla elevers behov men jag tycker att det finns få tillfällen för samtal och ifrågasättande på universitetet. Ofta känns det som om jag tänker fel, att jag tänker på fel sätt. Ja, ja en vecka kvar.

Kram Sara