Direktlänk till inlägg 26 augusti 2009

Vi är lika envisa båda två

Av Sara - 26 augusti 2009 21:50

Jag har inte direkt njutigt av dagen för vi har varit arga. Det började med att M vägrade gå till skolan med sin nya jacka. Den var för stor tyckte han. Han hade hunnit ut ur huset när han kom på det och det regnade. Det är den enda regnjackan han har.


Jag tyckte först att det var lite komiskt, sedan larvigt och sedan blev jag lika envis som M. Vi blev sura båda två och klockan tickade på. Efter lite betänketid kom jag på att det inte är hela världen. Han kan ju lika gärna gå till skolan utan regnkläder för det enda som kan hända är att han blir blöt och det var ett eget val. Han sprang i väg till skolan utan jacka.


Jag fick lite dåligt samvete och blev irriterad på mig själv för att jag inte tänker utan blir envis. När jag tänkte lite mer så kom jag på att vi köpte en regnponcho på Liseberg. Det började ösregna så jag gick ner till skolan och gav M ponchon. Då var allt bra igen.


För att känna mig lite lycklig har jag proppat i mig en massa choklad. Det borde verka.


Både R och F har varit på dåligt humör. Det blev gråt och ilska men till middagen lugnade allt ner sig. Vi åt kladdkaka till efterätt. Det var kanske det som hjälpte. 


F har svårt att komma till ro på kvällen och vill sova med ett frysblock för att det är så varmt. Ena barnet fyser och vill ha varmvattenflaska för att sova, den andra sover med frysblock. De är lite olika.


M låg i soffan och väntade på att jag skulle ge honom massage. Det har blivit så han vill avrunda kvällen och jag är glad att man får ta i honom. Härligt med närhet och chokladen har nog börjat verka nu.


Kram och God natt/ Sara





 
 
Ingen bild

Kusin U

27 augusti 2009 22:00

Vad fint du skriver! Jag känner riktigt vilken dag du har haft. Sån där jobbigt, regnig dag då kroppen känns tung. Choklad kan ju pigga upp hela familjen då. Och tänk vad barn kan vara olika.

 
Ingen bild

Ruth

29 augusti 2009 14:30

:))) Vi grälade med Anton när han var... 3? en gaang därför att han ville gaa till dagis med skjortan paa baklänges (?). Alltsaa paastod han att det finns inga idrottsmän som har nummer paa magen, det ska staa pa ryggen!

Och det var en stor gräl och när jag började berätta det till "fröken" paa dagis saag jag själv medan jag berättade att han kunde lika bra ha kunnat gaa till dagis med skjortan paa "baklänges" (kommer inte ihaag hur man skulle säga). Man lever och lär.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sara - 23 augusti 2010 22:30

Jag har varit dålig på att uppdatera men allt har snurrat på i en väldig fart. Det är knappt så att jag hinner med själv. Jag måste nog också börja träna för jag blir så trött fort. Kanske är promenader ett lätt sätt att börja på.   I morgon börj...

Av Sara - 1 augusti 2010 22:27

Haft en riktigt trevlig helg och då är det väl inte så konstigt att spänningar släpper och jag ligger här med migrän. Får ta det onda med det goda! Nu väntar jag på att min vän kommer så vi kan prata av oss en massa. Det brukar bli långa nätter och t...

Av Sara - 15 juli 2010 22:13


   Är nog lite deppig just nu. Det känns faktiskt ganska skönt att konstatera det. Får väl vara nöjd med tårarna som kommer titt som tätt, tankarna som mal på, bristen på energi och längtan efter att vara glad. Det är en process i livet. Kanske är ...

Av Sara - 14 juli 2010 15:15


   Vi hör rälsbussens signal och det är lagom varmt här inne. Åskan och regnvädret igår lättade upp den värsta hettan. Vi har varit på semester hos morfar. Det har varit varmt så klart. Barnen har uppskattat det rika djurlivet. Det finns sköld...

Av Sara - 6 juli 2010 21:30


     Det är okej med R. De kollade upp alla värden på sjukhuset och han fick komma hem. Nästa dag hade han lite kramp i händerna och var väldigt trött men han hade tur för det hade kunnat gå mycket värre.   Killarna och jag har precis börjat ...

Ovido - Quiz & Flashcards