Gäsp, sitter här och ska sammanfatta dagen. Brorsan sitter brevid och kollar sporten. Imorgon drar vardagen igång igen, skolan börjar så nu ska vi vänja oss vid att gå upp på morgonen.

I morse skulle jag ringa ett telefonsamtal som jag hade bävat inför. Jag hade inte fixat något runt mina berättelser i Siggebo och jag hade lite dåligt samvete för det. Jag ringde Eje och det var så rart att jag blev helt tårögd. Allt är fixat så jag behöver bara dyka upp och framföra mitt. Jag får skjuts, betalt, ljuset är fixat, det kommer folk. Jag behöver bara koncentrera mig på mitt. Visst är det fantastiskt! Jag blev så glad och rörd. Jag som varit så orolig att jag inte ska orka framföra något fick ny glöd.

Nu måste jag hoppa i säng så....

kram Sara