Direktlänk till inlägg 28 november 2009
Ångesten slog till när jag skulle cykla i väg. Började nästan gråta och kände mig som om jag skulle spy. Det kröp i kroppen och jag kände mig som världens sämsta. Cyklade i väg med ångesten i hälarna. Tänkte på att andas. In och ut, lugna tag. När jag var framme kändes det bättre.
Det var en bra föreställning med många skratt. Enpersonsföreställningar är alltid en prestation och när pjäsen är skriven av en duktig nobelpristagare så blir det ännu bättre.
Jag fortsätter med min kärleksförklaring till mig själv. Tänder ljus, sätter på musik och tar några danssteg. Ser disken och tänker att nu ska jag njuta....
Kram Sara
Jag har varit dålig på att uppdatera men allt har snurrat på i en väldig fart. Det är knappt så att jag hinner med själv. Jag måste nog också börja träna för jag blir så trött fort. Kanske är promenader ett lätt sätt att börja på. I morgon börj...
Haft en riktigt trevlig helg och då är det väl inte så konstigt att spänningar släpper och jag ligger här med migrän. Får ta det onda med det goda! Nu väntar jag på att min vän kommer så vi kan prata av oss en massa. Det brukar bli långa nätter och t...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 |
4 | 5 | 6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 |
11 | 12 |
13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 |
18 | 19 |
20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | |||||||||
|