Nu har jag skrivit och skrivit. Orden och känslorna rusar. Vi skulle igäntligen ha gått på terapi i fredags men R kände sig inte riktigt bra. Vi kom överrens med teraupeuten att vi inte skulle prata om jobbiga känslor med varandra utan bara i terapin.

Det känns som om jag sitter i en ballong som jag blåser upp. Det är otroligt ansträngande att inte få säga sånt jag tänker på. När orden är ute är känslan det också. Nu vet jag inte hur länge jag måste vänta till nästa tillfälle. Jag kommer nog att explodera innan dess så jag använder mig av min älskade dator och skriver allt jag tänker på. Det är så lustigt för när orden blir skrivna känns tankarna mer förbjudna.

I stället för terapi åkte mamma och jag till Ikea. Det kan väl vara en slags terapi men det är dyrt. Jag handlade för ca 1000kr och när jag kom hem upptäckte jag att det nästan bara var servetter, ljus, godis och plastlådor som jag handlat. Tänk om man själv var lika duktig på att kränga varor.

Mamma och jag handlade kläder till mig och en dator till henne. Vi blev big spenders trots allt men jag fick inte någon större endorfin kick av det. Det är bättre att gå på loppis för då kan man göra riktiga fynd och vara nöjd med det.

Ja, nu tänker jag återgå till min dator och skriva ännu mer. Jag kommer nog att sova gott i natt.

Kram Sara