Gårdagen var härligt intensiv men i dag känner jag hur gråten sitter i halsen. Det är skratt och gråt om varannat. Jag vill inte vara hemma. Det är som att befinna sig i ett vakum. Jag vet att allt det underbara som jag har haft finns under ytan men vägen dit känns lång och ostadig. Hur ändrar man på sitt sätt att vara när man inte vet vad det är man gör?

Kanske är valen jag gör fel?

Jag går in i mig själv, gör mig oanträffbar, otillgänglig, kall och hård. Väntar på att någon annan ska ta kommandot. Jag får verkligen anstränga mig för att fokusera på mig själv. Jag gör mig osynlig.

Jag måste fortsätta att utmana mig själv, inte gömma mig från världen. Göra nytt, ta nya steg i en gammal värld.

Kram Sara

 

Ulrika

9 december 2009 22:43

Tänker på dig och skickar via telepati över massor av styrka

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har varit dålig på att uppdatera men allt har snurrat på i en väldig fart. Det är knappt så att jag hinner med själv. Jag måste nog också börja träna för jag blir så trött fort. Kanske är promenader ett lätt sätt att börja på.   I morgon börj...

Haft en riktigt trevlig helg och då är det väl inte så konstigt att spänningar släpper och jag ligger här med migrän. Får ta det onda med det goda! Nu väntar jag på att min vän kommer så vi kan prata av oss en massa. Det brukar bli långa nätter och t...

   Är nog lite deppig just nu. Det känns faktiskt ganska skönt att konstatera det. Får väl vara nöjd med tårarna som kommer titt som tätt, tankarna som mal på, bristen på energi och längtan efter att vara glad. Det är en process i livet. Kanske är ...

   Vi hör rälsbussens signal och det är lagom varmt här inne. Åskan och regnvädret igår lättade upp den värsta hettan. Vi har varit på semester hos morfar. Det har varit varmt så klart. Barnen har uppskattat det rika djurlivet. Det finns sköld...

     Det är okej med R. De kollade upp alla värden på sjukhuset och han fick komma hem. Nästa dag hade han lite kramp i händerna och var väldigt trött men han hade tur för det hade kunnat gå mycket värre.   Killarna och jag har precis börjat ...