Om ni har sett en kvinna på stan om natten, när dimman ligger tät, bärandes på en 3m lång stege så är det mig som ni har sett.

Det här är berättelsen om en stege i mitt liv.

Vi håller på och julfixar i ateljén och jag kom på att det skulle vara fint med stjärnor som lyste upp i taket. Nu är det så att taket är väldigt högt och den stegen som vi har i ateljén räckte inte alls. Jag sa till de andra att det inte var någon fara för vi har en lång stege hemma som man till och med kan vika ihop. Jätte smart tyckte jag fast efter en stund av tankearbete kom jag på att den var hos min svägerska som bor i en annan stad.

Nu skulle jag och R åka åt det hållet i dag så med lite planerande skulle det nog funka. R ringde och pratade med sin syster och då visade det sig att hans föräldrar som bor ännu längre bort hade lånat stegen. Det skulle bli en 10 mils omväg för att få tillbaka stegen och då bestämde vi att det inte var värt det.

Mamma sa att hennes grannar hade en stege som jag säkert kunde få låna och efter att dagen blivit kväll gick jag över för att låna stegen. Det var en stege med tre trappsteg och därför allt för kort.

Jag började få lite panik för tiden rann i väg  och jag behövde sätta upp belysningen innan julmarkanden i morgon. Jag kom på att jag hade sett stegar under mammas hus och gick dit för att titta men de var för långa. Tiden tickade på och kvällen hade börjat bli sen.

Jag kände mig riktigt besviken och frustrerad för jag hade ju lovat att fixa belysningen. Då kom jag på att vi har ju en till stege hemma. Visserligen gammal och sliten men det skulle funka. Nu är det så att vår bil är på lagning och mamma har inget takräcke till sin bil så hur skulle jag få ner den till ateljén?

Jag kände mig riktigt sur på allt och alla och då satte min otroliga envishet i gång. Jag ska fan visa att jag fixar sånt här............

Jag gick hem till mig och hämtade stegen. Den är lång och ordentlig som jag är satte jag reflexer på den för att den skulle synas. Jag gick i väg med stegen under ena armen och undrade om jag skulle orka bära den hela vägen. Det gjorde jag. Folk som jag mötte såg väldigt undrande ut och inte ett enda Hej hörde jag. Vilket är väldigt konstigt i vår lilla stad.

Det gick jätte bra att hänga upp belysningen och vår ateljé ser mer inbjudande ut nu. När jag tog ner stegen och skulle bära den runt huset upptäckte jag att vid ett av de andra husen låg en stege som skulle passat perfekt.

Så är mitt liv. Jag hoppas att alla som jag mötte i dag fick något spännande att tänka på.

Kram och God natt Sara