Full fart just nu. Snart ska allt vara klart till skolan. Jag ligger fortfarande efter sedan Kina resan så det är bara att lägga i en extra växel och måla, måla, måla. Jag har ett stilleben i akryl, en egen komponerad akrylmålning, två "måla som" bilder och en del kvar att skriva innan jag är klar.

Sedan är det allt det där andra som man ska göra som städa, pyssla i trädgården, ta hand om barnen, tvätta, planera, allt möjligt med andra ord. Fredag är deadline så det är bara att fokusera på det jag måste göra. Varför sitter jag här och bloggar kan man fråga sig........

Det är en tanke som jag inte riktigt kan få ut ur huvudet och det är yta. Det är så otroligt spännande hur vi framställer oss själva. Vilken bild ger vi vår omgivning? En del är medveten, en annan omedveten. Jag tycker verkligen att det är så spännande när människor ger en bild av sig själva, berättar hur de är och verkligen målar upp alla sina bra sidor. Tänk att vi alla är så otroligt rädda för att visa alla våra delar. Styrkor och svagheter.

Undrar om människor behandlar en olikt beroende på hur man ger sken av att vara. Om jag framhåller mig själv, ser människor mig som att jag är mer framgångrik än om jag inte pratar om mig utan visar mina kunskaper?

Jag tänker mycket på ord och handling. Det går ju att säga ganska mycket saker. Ord är lätta att få ut ur munnen. Kvitter, kvitter. Åh du är så bra, jag har lyckats bra med det här men känslan och tanken behöver inte vara med. Handling genom att ta sin tid och visa vad man känner eller att man tar ett steg tillbaka för att lyfta någon annan. Det är inte alltid lika lätt.

Det här har med roller att göra. Jag är medveten om det. Jag läste intressanta böcker om våra rollspel när jag läste sociologi. Jag känner mig verkligen nyfiken på hur samspelet mellan människor fungerar. Det är så många faktorer som samverkar när vi förhåller oss till varandra. Det lär väl ta hela ens liv innan man riktigt förstår hur allt hänger ihop. I bland känner jag att jag får lite glimtar om hur allt funkar och det känns underbart, upplysande men det är svårt att behålla det ljuset. Jag fortsätter att fundera.....

Kram Sara