Ruth, jag har inte boken i min bokhylla så du får gärna skicka den vidare. Glöm inte bort att fylla i din adress så jag kan skicka saker till dig.  

I dag har jag varit ensam med barn och bror. Jag försöker fokusera på de saker som jag borde göra men jag har otroligt svårt för att samla mig just nu. Jag börjar med tusen saker och inget blir klart. Hur gick det till? Har jag alltid varit sådan? Det är spännande med sidor hos sig själv som man inte riktigt tycker om.

Jag önskar att jag var bättre på att hålla kontakten med mina vänner, inte var så lätt sårad, mer fokuserad, inte så känslostyrd och några andra sidor som jag försöker ignorera.

Jag har faktiskt kommit på att jag har ett problem med att jag lätt blir sårad av andra människor. Jag har svårt att släppa det och gå vidare. Det tar mycket energi helt i onödan. Jag vet vad det beror på nämligen hur det var med kompisar under min uppväxt. Jag blev mobbad och utfryst under perioder i grundskolan. Plågsamma minnen som jag fortfarande inte är helt fri från.

Det gick så långt att jag trodde mig vara osynlig. Jag trodde faktiskt att jag kunde göra mig osynlig. Jag brukade vara helt stilla och övertygad om att ingen såg mig. Det var ett sätt att ta kontrollen när allt var jobbigt. I slutet av nian råkade jag höra en kille säga mitt namn och var jag bodde till någon annan. Jag hade precis varit med i en dansshow. Det var omtumlande att någon hade lagt märke till mig. Då vågade jag nästan tänka att jag kanske inte var helt osynlig.

Osäkerheten att inte veta om människor vill vara med mig kan jag fortfarande känna av ibland. Det är knepigt att 9 år av ens liv sätter så djupa spår.

Jag vet också hur det kändes när man var "i brist på annan kompis". De gångerna det hände var jag mycket upprörd. Ärlighet har alltid varit viktigt för mig. Det var jobbigt att hela tiden läsa mellan raderna. Vad vill den här människan mig? Oftast hängde jag med men då blev det mycket jobbigare när man blev ratad.

Jag har i alla fall haft en väldigt stark självkänsla och empati så jag har inte behövt att trycka ner andra för att själv må bra. Det är bara det att jag fortfarande reagerar så starkt när jag känner mig utnyttjad, kränkt och ratad. Jag skulle vilja hantera de situationerna mycket bättre. Jag är vuxen nu och faller ändå ner i barnets sätt att resonera. Helt instinktivt. Måste nog jobba mer med det och bryta invanda mönster. Inte lätt...... men att uppmärksamma det man reagerar på är första steget.

Hurra för mig! Jag är på gång........

Kram Sara

 

Ruth

25 april 2010 15:22

Redan paa väg, postade den i fredags. Problemet är att jag vill saa gärna bli av med saker. Jag har saa maanga saker att det kränker mig nästan! Jag vill inte ha ngt i retur. Förresten - jag fotograferade just den lilla korgen som Din "grandmother" (vet inte vilken) gjorde för min mormor, maalade.

Och dina problem känns som universiella - tack att du skriver, saa vet man att man inte är ensam med saadana känslor. Min man är förundrad varför jag laater mig störas av vad andra människor tycker om mig. Jag kan inte laata saker gaa förbi när naagon tycker illa om mig eller säger ont till mig. Och minst av allt tycker jag om att människor inte kan umgaas med varandra - inte tala med varandra. Maanga missförstaand kunde utebli om man bara talade om för andra om sina planer. Alla haaller allting i sig själva och saa blir sura paa andra:(((

Men att du kunde vara uteslutad i grundskolan.... hur i all världen????

 

Kusin U

25 april 2010 22:26

Ja! Hurra för dig!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har varit dålig på att uppdatera men allt har snurrat på i en väldig fart. Det är knappt så att jag hinner med själv. Jag måste nog också börja träna för jag blir så trött fort. Kanske är promenader ett lätt sätt att börja på.   I morgon börj...

Haft en riktigt trevlig helg och då är det väl inte så konstigt att spänningar släpper och jag ligger här med migrän. Får ta det onda med det goda! Nu väntar jag på att min vän kommer så vi kan prata av oss en massa. Det brukar bli långa nätter och t...

   Är nog lite deppig just nu. Det känns faktiskt ganska skönt att konstatera det. Får väl vara nöjd med tårarna som kommer titt som tätt, tankarna som mal på, bristen på energi och längtan efter att vara glad. Det är en process i livet. Kanske är ...

   Vi hör rälsbussens signal och det är lagom varmt här inne. Åskan och regnvädret igår lättade upp den värsta hettan. Vi har varit på semester hos morfar. Det har varit varmt så klart. Barnen har uppskattat det rika djurlivet. Det finns sköld...

     Det är okej med R. De kollade upp alla värden på sjukhuset och han fick komma hem. Nästa dag hade han lite kramp i händerna och var väldigt trött men han hade tur för det hade kunnat gå mycket värre.   Killarna och jag har precis börjat ...