Direktlänk till inlägg 15 september 2009
Det är inte lätt att vara deprimerad. Dels är det så tabu att inte ens den som är sjuk vill kännas vid sjukdomen och det betyder att det tar det längre tid att bli frisk. Dels finns det en tanke att vi människor ska bita ihop, gå vidare, inte gräva ner oss, vara starka, framgångsrika, lyckliga. Det är svårt att förstå skador i själen fast att det kan drabba oss alla, det är mycket lättare med ett brutet ben.
Trots det så måste jag säga att det är inte lätt att leva med någon som är deprimerad. Att ständigt ha en inrovärt, tyst, osocial människa i sitt hem. Det stora mörka dystra energikrävande hålet. Ibland är det så jobbigt att det är lika bra att skratta åt allt. Tänk att här finns det underbara livet som bjuder på överraskingar varje dag och ändå kan man inte ta in det. Jag väntar fortfarande på att ögonen ska öppnas och insikten slå till.
Kram Sara
Jag har varit dålig på att uppdatera men allt har snurrat på i en väldig fart. Det är knappt så att jag hinner med själv. Jag måste nog också börja träna för jag blir så trött fort. Kanske är promenader ett lätt sätt att börja på. I morgon börj...
Haft en riktigt trevlig helg och då är det väl inte så konstigt att spänningar släpper och jag ligger här med migrän. Får ta det onda med det goda! Nu väntar jag på att min vän kommer så vi kan prata av oss en massa. Det brukar bli långa nätter och t...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | |||||||
|